Någon som vet vart den här klänningen finns att köpa? Himla fin.

Det finns en tjej som heter Kim, hon skriver texter, dikter och hon är helt fantastisk. Hon kan sätta ord på de känslor jag själv inte kan sätta ord på. Jag kan sitta i timmar framför datorn och läsaläsaläsa, och varje gång blir jag mållös för att orden prickar helt rätt, rakt in i hjärtat. Ja, helt otroligt fantastisk är vad hon är. Va bara det jag ville säga.

Maja: Köp en Bonaqua päron, sill och någon bra tidning.
Moa: Du är störd, vet du det? :)

På en fest för några veckor sedan var det en som hade med sig sin hund, en amstaff pitbull. Jag var världens tråkigaste hela kvällen och lekte bara med den söta vovven!
Tycker det är himla synd att dessa hundar har sånt dåligt rykte, aldrig hundens fel att den blir aggresiv utan det är ägarens. Klarar man inte av att uppfostra en kamphund ska man helt enkelt inte skaffa sig en sån. Jag t ex skulle aldrig skaffa mig en sådan hund eftersom jag har noll erfarenhet av hundar, så en lite vanligare ras hade passat mig bättre.

En liten pitbullvalp!

Jag har inte sminkat mig på snart två veckor, om man bortser från i torsdags- och lördagskväll. Och jösses vad skönt det är! Jag har bestämt mig för att skippa allt smink i fortsättningen också, det är vår och huden ska få andas och må bra! Och hur gulligt är det inte med en massa fräknar? Så sött. Men till fest måste jag erkänna att sminket kommer åka på.. 

Tummen upp för inget smink!

Letar efter en riktigt dundersnygg klänning, men har inte hittat någon ännu... Jag ska nog skicka efter denna iallafall. Tycker den passar perfekt till vintern när man inte vill vara allt för naken, med ett par svarta strumpbyxor och heels, påklätt men endå ganska sexigt liksom. Sen lockigt hår till det, och givetvis röda läppar/naglar.

hahaha

Idag slog det mig, varför försöker man ens få till en lyckad festkväll på vintern? När jag tänker efter har ingen fest denna vinter varit särskillt lyckad, ioförsig har jag varit hemma de flesta helger men när jag väl tagit mig ut blir det alltid fail. 

Jag är inte festsugen alls längre, vill så mycket hellre vara hemma med familjen och Lukas, hundramiljoner gånger bättre. Och visst har jag fått höra att jag blivit tråkig, blir kallad bangarn, tanten, 40+arn osv, och visst jag hade kunnat förstått det lite om jag missade något? Men det gör jag ju absolut inte, jag missar inte ett skit. Däremot slipper jag stå och förfrysa i väntan på buss, jag slipper trängas på bussen (alla blir dubbelt så stora med täckjackor) jag slipper åka till b-fester där åldern varierar mellan 13-25 år osvosv. 

Nä nu är det nog. Jag har bestämt mig för att inte vara spontan när det gäller fest denna vinter. Ska jag ut (ah alltså på fest) ska det vara helt bestämt vart och det ska iallafall vara 85 % chans att det kommer bli kul, ett hyffsat säker kort helt enkelt. Sen i vår kan jag börja vara spontan igen, det är ju det som är allra bäst, men det håller inte på vintern somsagt.

I våras/sommras hade jag en period då jag behövde vara ute, och nu är den över och jag känner inte det behovet längre. Jag mådde inte speciellt bra då och allt festande fick mig att glömma det. Jag lärde också känna mycket nya människor som var väldigt partysugna och mer än gärna drog med mig ut oavsett vilken dag i veckan det var. Det var en riktigt kul sommar trots allt, så jag klagar inte. Eftersom jag var ute väldigt mycket då förstår jag att många tror att jag ska vara det nu också, och kanske därför tycker dom jag är lite utav en "bangare". Men jag har bättre saker för mig nu, Lukas framför allt och jag tycker det är så himla mysigt att vara med familjen. Och snart får jag ju börja träna innebandy igen! 

Det jag ville säga från början var väl att det är ovärt att festa på vintern helt enkelt. Mys inomhus med människor ni tycker om istället!♥


   

Nu är det vinter och majoritet av Sveriges befolkning blir vit.

I början av hösten körde jag med brun utan sol men jag tycker somsagt det ser fejk ut, inte på alla, men på de flesta, det är svårt att få det bra och det blir ju aldrig lika snyggt som the real stuff, en äkta solbränna.
Solarium är en fin uppfinning, man blir brun och det är mysigt att ligga där i värmen. Men jag tycker inte det "tar" på alla ställen, bröstet och axlarna blir inte lika bruna som resten av kroppen, fattar inte varför. Och ett stort minus är att det ökar cancerrisken. Plus att det inte är så ekonomiskt.

Har tänkt att skitsamma, det är vinter, jag får helt enkelt vara vit, men jag är så less på det, det är ju så sjukt mycket snyggare att vara brun. Finns vissa undantag, vissa passar att vara snövitsvita, t ex Gynning.

Så what to do?! Funderar på att börja med brun utan sol igen, och sola solarium lite då och då men väldigt sällan.

Haha, ett stort i-landsproblem var det ja. Pinsamt. Men iallafall så måste jag börja med bus nu inför nyår! Så får vi se om jag håller i det efter..

Alltså jag vet inte ens varför jag skrev detta inlägg, hahaha.

När jag var liten, alltså riktigt liten såg jag en film som gick på tv. Och jag blev totalt besatt, det var den bästa film jag någonsin sett! Åren gick och jag mindes hur otroligt bra jag tyckte den där filmen varit, men jag kom knappt ihåg någonting alls av handligen och namnet hade jag total glömt bort! Katastrof. Ännu fler år gick och en dag var jag inne på en mack med pappa, där dom även hyrde ut filmer och där var den, filmen jag letat efter i flera år!! "Jag är din krigare" hette den. Men vi hyrde den aldrig, men nu visste jag iallafall va den hette och efter ett tag visade dom den på tv, och jag såg den och spelade in den, och den var precis lika bra som jag kom ihåg den! Och har även sett den nu på "äldre dar", haha, och den är så fin! Se den!

Filmen gjorde ett otroligt starkt intryck på mig som väldigt liten, var väl mest det jag ville komma fram till, plus att den är väldigt bra!

"En ung grabb, Kim, får i uppdrag av en indian att bli naturens beskyddare. Han avlägger ett löfte om att försvara naturen mot alla inkräktare. En liten rävunge blir hans kompanjon. Med pilbåge, kniv och sinnrika fällor tar han strid mot alla hot"

En riktig Maja-film!