Jag har inte på bloggat på nästan en vecka nu, framför allt eftersom jag varit ledsen och alla småsaker, som typ bloggningen, har kännts så otroligt ovärda. Jag har valt att umgås med mina nära och kära, dom jag älskar allra mest, det viktigaste i mitt liv.

Jag hade tänkt skriva något om dig Niklas, några fina minnen, (minns du världens bästa sommar då du, Daniel, jag och Sandra alltid hängde ihop? Minns du när vi låg en hel dag i hängmattan och bara njöt av sommarvärmen, allt var så lätt..) och lagt upp några bilder, men just nu funkar det inte, det måste vänta några dagar. Det gör så fruktansvärt ont i hjärtat, i hela kroppen, jag lider så otroligt med din familj Niklas, med din mamma, pappa, syster och bror. Med din släkt, med din kusin Daniel som är anledningen till att jag och Sandra lärde känna dig. 
Livet är så äckligt orättvist ibland, ingen värd det som hände dig, ingen är värd det din familj, släkt och vänner nu går igenom. Vila i frid Niklas Jansson♥

Nu kommer tårarna och förlåt om inlägget är rörigt, allt är rörigt just nu.